Det var ett tag sedan vi red ut på riktigt nu (inte bara skrittar en sväng) och nu förstår jag varför. Det är snorhalt, hårt och mörkt! Gick knappt göra någonting? Jag som hade tänkt galoppera av henne lite energi och bara låta henne (och mig själv) ha kul. Men inte gick det heller..

Skrittade ända fram till gruvan ungefär och där började jag trava lite smått. Det fanns något ställe jag kunde galoppera på, som var typ 5 meter men iallafall. Där tog jag en höger och en vänster fattning sen nöjde jag mig och travade av där det gick och skrittade sedan hem. Kul uteritt? Njaaa. Lola och jag gillar när det är lite fart och fläkt om jag säger så, hehe! ;)

Nåja, detta gjorde iallafall att jag arbeta igenom henne ordentligt i skritten där jag upplever att hon är svårast att komma åt. Gjorde små skänkelvikningar över vägarna samt öppnor. Övade även lite på fram - och bak-delsvändingar. Hon gjorde detta riktigt bra, men man måste vara ganska tuff på henne då hon tycker det är ganska jobbigt. Men hon var iallafall superfin idag med. Hon blir bara finare och finare vilket gör mig otroligt lycklig. Känns som om jag lyckats den här gången, på riktigt! Jag är verkligen världens lyckligaste hästägare just nu! :D



/ Linnéa